| Hemland:
England
Bakgrund/ändamål:
Old english sheepdog är en ras med
mycket gamla anor. Rasen härstammar från de s k herdehundarna
vilkas uppgift var att försvara boskapshjordarna mot två-
och fyrbenta inkräktare. Från sydvästra England finns
rasen beskriven sedan mer än 200 år. Den användes där
dels att vakta boskap och dels att fösa får och nötboskap
till marknaden. Herdarna önskade därför en stor och hårdför
hund, kraftig byggd och rörlig och därtill med ett skarpt
temperament. Efterhand ändrades emellertid inriktningen på
boskapsskötseln och rasen utvecklades till en iögonenfallande
sällskaps- och utställningshund. Den har emellertid fortfarande
kvar sin vallningsinstinkt, som är djupt rotad hos rasen. Dess
rullande gång och dess väldiga hårsvall är karakteristiskt
för rasen, som numera är en godmodig vakt-och familjehund.
Den kräver emeller tid en omfattande och tålamodsprövande
pälsvård.
Helhetsintryck: Old english sheepdog är en kraftfull, kvadratisk
hund, som är mycket proportionerlig och sunt byggd. Den får
absolut ej ge intryck av att vara högställd ocb gänglig.
Pälsen skall vara riklig över hela kroppen. Old english sheepdog
är en kraftig, muskulös, arbetsduglig hund med mycket intelligent
uttryck. Hundens naturliga konturer får inte ändras på
konstlad väg genom trimning eller klippning. Karakteristiskt är
en mjuk resning av rygglinjen. Sedd ovanifrån är kroppen
päronformad. I gång och trav karakteristiska, rullande rörelser.
Skallet har en utpräglat kraftig klang. Old english sheepdog är
en läraktig hund med jämnt temperament, djärv, trogen
och pålitlig utan antydan till nervositet eller oprovocerad
aggressivitet.
Huvud:
Huvudet skall vara proportionerligt till hundens storlek,
skallen skall vara rymlig, ganska kvadratisk, välutvecklade okbågar.
Stopet väl markerat. Nospartiet kraftigt, kvadratiskt och avhugget.
Längden ungefär lika med hälften av huvudets totala längd.
Nosspegeln skall vara stor och svart. Näsborrarna vida.
Ö gon:
Ögonen skall sitta väl isär. Mörka ögon
eller "wall eyes". Två blå ögon kan accepteras.
Ljusa ögon är inte önskvärt. Pigmenterade ögonlocksränder
är att föredra.
Ö
ron:
Öronren skall vara små och bäras tätt
intill huvudet.
Bett:
Saxbett, där övertänderna tätt överlappar
undertänderna. Tångbett tolereras, men är inte önskvärt.
Käkarna kraftiga med stora, starka och jämnt placerade tänder.
Hals:
Halsen skall vara tämligen lång, stark och vackert
välvd. Kropp: Kroppen skall vara ganska kort och kompakt med väl
välvda revben och djup, rymlig bröstkorg.
Fram- och bakben:
Frambenen skall vara absolut raka, ha kraftig benstomme
och bära upp kroppen väl. Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda,
närmare varandra vid manken än vid skulderbladsspetsen. Armbågarna
skall ligga tätt intill kroppen. Tunga skuldror är inte önskvärt.
Manken lägre än ländpartiet. Ländpartiet skall vara
kraftigt, brett och mjukt välvt, lårpartiet muskulöst,
rundat och rikligt hårbeklätt. underbenen långa och
välutvecklade, välvinklade knäleder och lågt ansatta
hasor. Bakifrån sett skall hasorna vara absolut parallella. Sporrar
skall avlägsnas. Tassar: Tassarna skall vara små, runda,
väl slutna med väl välvda tår och tjocka, hårda
trampdynor.
Svans:
Kuperas tätt intill svansroten.
Från och med den första januari 1989 är svanskupering
förbjuden i Sverige.
Rörelser: Bakifrån sett uppvisar rörelserna en björnliknande
rullning. I trav är de vägvinnande med kraftigt påskjut,
benen rör sig rakt i färdriktningen, mycket spänstigt
i galopp. Vid låg hastighet kan en del hundar ha en tendens till
passgång. När hunden är i rörelse får huvudet
inta en naturligt lägre ställning.
Päls: Pälsen skall vara riklig, av god sträv struktur,
inte rak men raggig och fri från lockar. Underullen skall vara
vattenavstätande. Huvud och hjässa skallvara väl täckt
av hår, måttligt på öronen, halsen väl behårad,
så också frambenen runt om. Bakbenen har rikligare päls
än resten av kroppen. Pälsens kvalitet, struktur och ymnighet
är viktigare än pälsens längd.
Färg:
Alla nyanser av grått; stålgrå eller blå.
Kropp och bakben enfärgade med eller utan vita strumpor, vita fläckar
i grunafärgen skall inte uppmuntras. Huvud, hals, framben och mage
skall vara vita, med eller utan tecken. Ingn nyans av brunt är
önskvärt.
Manhöjd:
Hanhund 61 cm och över. Tik 56 cm och över.
Typ och proportioner är av största vikt och får på
inga villkor åsidosättas på grund av storlek.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas
i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck
och konstitution. |